Snyft

Imorse när vi kom till dagis, knallade A bara in. Han gick fram till en fröken, kramade henne, gick vidare till nästa, kramade henne. Sen fortsatte han in i lekrummet. Jag fick ropa efter honom: Hej då A, nu åker mamma! Då vände han sig om, tittade på mig, vände sig sen igen och fortsatte in i lekrummet. Senare pratade jag med AW och sa att det hade ju varit mysigt om han var lite ledsen, men hon sa att jag bara ska vara jäkligt tacksam att det går så lätt! De har kämpat med lille V i ett halvår... Så jag kanske inte ska gnälla!