Keso

Såg tre tjejer på Nyhetsmorgon som sjöng och spelade på kesoburkar.

Dom hade lagt ut ett klipp på Youtube och fick nu vara med på tv.

Konstigt samhälle vi lever i...

En ny pojke

vaknade imorse.

Han somnade 17.40 när vi åkte hem från dagis igår.
Han vaknade (knappt) 5.40 imorse när mamman väckte honom

Men shit vad glad han var!!!

Lunchnöje

i tio dagar framöver:

Att åka till dagis och ge penicillin.

Åh vad roligt!!!

Bilprat

en tisdagsmorgon:

A: Vi bor nära mormor och morfar!
M: Mmm...
A: Men inte pappa och Stefan (farbror). Dom bor inte nära oss.
M: Nej, men dom bor ju nära varandra.
A: Ja, men mammaaa? När vi, om vi, sen när vi har sågat ner vårat, när vi sågat ner vårt gula huset, då kan vi bo i pappas hus!
M: Njae... Ja det kanske vi kan göra... Vilka tror du är på dagis idag då?

Vad säger man???

Kanske hade jag inget val... Bara viljan att finnas kvar!

Liten tröttmössa...

Imorse ville min lilla fina inte gå upp ur sängen. Han är trött nu, mest hela tiden faktiskt. Så blir det när man slutar sova på dagis!

Jag önskar så att jag hade kunnat säga; Äh, vi somnar om en stund!

Men det gick ju inte, så 6.15 klev vi in på dagis.

God morgon världen!

!!!!!!!!

Jag har aldrig glömt vem jag var. Jag har bara låtit det sova....

Uppåt nu???

Jag har en känsla i kroppen, att det börjar vända nu. Att det är dags att jag börjar klättra, sakta och jäkligt stabilt, uppåt.

Jag känner en frid i kroppen idag, det är inte alls säkert att den finns kvar imorgon när jag vaknar, men idag känner jag ett lugn.

Mycket händer runt omkring mig och jag dras med. Men jag känner ändå att jag har ett avstånd till det, som jag inte har haft på väldigt länge.

En vän hade skrivit på fb, att det har varit fullt med barn hemma hos honom idag, och att han hoppades att nästa person som ringde på dörren var en välsvarvad kvinna som ville leka med honom=).

Det skulle vara det som fattas då... Inte en kvinna alltså, utan en man!
Men jag vet inte det heller faktiskt, jag känner mig rätt nöjd utan just idag.

Gråtrist...

Jag vet ju att jag bara behöver bestämma mig för att må bra, för att ha en bra dag oavsett väder. En vän skrev på FB igår, att om jag inte tagit beslutet när jag vaknar, att jag ska ha en bra dag, kan det lätt bli oväder inombords när det regnar ute.

Jag kanske har lite oväder inombords idag?

Jag ska försöka mana fram solen i mitt inre så att min dag blir en bra dag. Vädret kan jag ju ändå inte göra något åt.

Acceptera det jag inte kan förändra...

Ringorm

Aldrig hört talas om! Men nyss ringde A's pappa och sa att min Lill-bus har det på ryggen.

Apoteket och köpa kräm nästa!

En målare? Hemma hos mig? Nej tack!

Målarsnubbarna som var inne och fikade imorse hade en jättebra lösning på problemet med att jag inte har någon dagsfärska tidning med mig till jobbet.

Jag förklarade att jag inte tänker köpa den för 15 spänn varje morgon. Jag är ju ensamstående och måste spara in på prenumerationer och sånt extra.

Du kanske behöver ha en målare där hemma? Vadå? Vad hjälper det?

Aaah! Som bor där med mig? Thanks but no thanks! Jag får nog av dom på jobbet.

Jag tränar på

att stå upp för mig själv.

Men det kan innebära olika saker för mig. I den ena situationen kan det innebära att inte bli trampad på, att uttrycka vad jag vill och göra mig hörd.

I en annan kan det innebära att ta ett steg bakåt, att inse att jag inte står upp för, eller tar hand om mig själv genom att prompt ha rätt.

Att stå upp för mig själv är för mig att sätta mig själv främst, oavsett om det innebär att jag "vinner" eller "förlorar". Vinner jag inte en större seger om jag vågar backa istället för att ta striden till varje pris?

Vad vill jag ha? Ro i sinnet eller rättvisa?

Min fina bonus!

Ikväll ringde L och frågade om jag hämtar honom vid skolbussen på torsdag. Självklart, var mitt svar. Han ville sova här också och det gör mig överlycklig varje gång. Han frågade även vad vi skulle äta. Hans pappa har slagit in på slanka linjen, kan ha något med det att göra=).

Det blev bestämt med pannkaka. För det äter man ju på torsdagar!

Tänk att han vill komma till mig! Jag älskar den lille skiten!

Koka vatten?

Är jag dumdristig som inte kokar mitt vatten? De har inte sagt att det har kommit in till stan och jag tar det nog inte så allvarligt. Jag har ingen tidning och hänger inte med i debatten. Vad kan hända om jag dricker vatten som är dåligt?

OBS! Jag har barnledig vecka, tror inte att jag vågar låta A dricka vattnet...

Nope

det blir inget radhus. Jag tänker landa, leva i nuet och vara glad för det jag har.

Men fasen vad sugen jag var innan jag landade på jorden igen med båda fötterna!

Svensson Svensson

Har hittat ett radhus som jag tror att jag vill ha.
Nyligen renoverat, vilket betyder bara att flytta in.
Stor allmänning precis utanför tomten, med inhägnad pool (!), två lekparker och massor med gräs att springa sig trött på.
Inglasad altan på baksidan, öppen altan på framsidan.
Och det bästa av allt! Barnen kan gå hem till mig från sin pappa och hälsa på!

Frågan är bara, ska jag ligga med någon på banken för att få lånelöfte, eller ska jag ragga upp någon som vill köpa med mig?

Eller, ska jag helt enkelt gå ner till banken, säga som det är och sen lita på att det som ska hända händer? Får jag inte lån så var det antagligen inte meningen.

Men jag kan VERKLIGEN se mig själv sitta där på altanen i sommar.

Vem skulle gilla liksom?

Hade nyss en frysande, skakande, gråtande 3-åring i badkaret.

Ja, inte skulle jag bete mig så mycket annorlunda om någon drog upp mig ur sängen mitt i natten och satte på duschen.

Men lika mysigt är det ju att bli värmd och nerbäddad igen...

Sjuk

Jag har tänkt i flera veckors tid att jag skulle behöva vara hemma och komma ifatt mig själv. Mycket har hänt i mitt liv och jag har inte tillåtit mig att känna på riktigt. Jag är så ovan att ta hand om mig själv, och dom senaste veckorna har jag koncentrerat mig på och försökt ändra på någon annan. Jag borde veta vid det här laget att jag inte kan ändra på någon annan än mig själv, men jag har inte sett hur jag har hållit på.

Igår trodde jag på allvar att jag skulle bli galen. På riktigt! Jag ringde en klok vän som frågade om jag inte skulle börja leva mitt eget liv istället för att lägga energi på sånt som jag ändå inte kan göra något åt.
Tack för det!

Jag åkte tillbaka till jobbet efter lunch, sa som det var till min chef, åkte ut till Vilsta och tog en långpromenad i skogen. Sen åkte jag hem och sov. Mitt på dagen! Jag har varit hemma idag också och tänker vara det imorgon med. Det känns lättare att leva idag, jag känner att en tyngd har lyfts från mina axlar.

Man behöver inte vara fysiskt sjuk för att behöva vara hemma och bli friskare!

Tack min fina!

En mamma och en liten pojke tittar på Barnkanalen och ett program där dom gör om i barns rum. Tjejen som får renoverat får en garderob med ett kort på sig själv. Den underbara pojken säger att hon är fin. Sen tittar han kärleksfullt upp på sin mamma och säger:
-"Som du mamma".

Jag skulle kunna krama sönder honom!!!

Farväl

Jag känner mig lite lättare idag. Det blev en tung helg, både fysiskt och känslomässigt. Och nu är min lägenhet full med kartonger igen!

Det var bra för mig att få vara ensam i mitt gamla hus i lördags. Det känns som att jag tog farväl av huset och av det livet. Jag känner fortfarande en enorm sorg över att det har blivit som det har blivit. Men det är så här det ser ut just nu. Framtiden vet jag fortfarande inget om.

Det är viktigt för mig att tillåta mig själv att vara ledsen. Men det är även viktigt att se det jag har att vara tacksam för. Och mitt i sorgen så känner jag en tacksamhet över hur mitt liv ser ut.

Farväl huset! Tack för den här tiden...

Min lördag

Tidig morgon
Mys i soffan
Liten kille hjälpte till på tippen
Stor kille hade fotbollsavslutning
Fika hos barnens farbror, med kaffetårta
Hamburgare till lunch
Lillkille kvar hos mormor och morfar
Mamman till gamla huset
Gråt, jobbiga minnen, vemod, sorg, bra minnen
Barnens faster knackade på, lämnade gula kantareller
Vän ringde och bjöd in till tacos och lek med dagiskompis
Hämta lillkille hos mormor och morfar
Åka till okomplicerade vänner, man kommer som man är och dom är som dom är
Gitarren kom fram, underbar sång sjöngs
Lillkille i sitt esse med micken
Vänners lillkille somnade i soffan och stora tjej mådde illa
Dags att åka hem
Lillkille somnade i bilen
Klä av i sömnen i sängen
Mamman bloggar och säger god natt

En jobbig dag som, när jag ser tillbaka på den, blev en riktigt bra dag.
Imorgon är det på det igen!

God natt!

En påminnelse...

Jag fick en påminnelse av en vän idag. Att jag har gjort precis samma sak. Det gjorde ont att inse men ack så rätt hon har!

Thanx for the call by the way. Uppskattade det mer än du anar!

Loooooove!

Jag tycker om min lägenhet, jag gör verkligen det! Den är min och jag får göra som jag vill.

Men den är aldrig lika hemtrevlig som när mina barn är här. Ikväll blev det pannkakslagning tillsammans (även om L inte tyckte att A hade full koll på vispar och grejor) och en mysig middag tillsammans. Sen blev det läxläsning (inte igår!) och läggning av liten kille. Han somnar verkligen ensam i sin säng nu för tiden!!! Jag är så nöjd och stolt över mig själv för att jag tog tag i det.

Hänga gubbe, kolla Robinson och ligga och viska när L skulle sova. Han ville att jag skulle stryka honom i håret när han skulle sova och det gjorde jag gärna! Det kom en tår när jag låg där och tittade på honom.

Jag saknar honom så fruktansvärt!! Jag är så glad att det inte känns onaturligt att han sover här ibland.

A och L, jag älskar er över allt annat!!

Vad var det jag skrev i ett tidigare inlägg?

Att älska är att riskera att inte bli älskad tillbaka.

R har träffat en annan och jag känner mig ensam, övergiven och bortvald.

Fast... Han hade ju redan valt bort mig, och jag hade ju redan valt bort honom.

Men ändå! Shit vad det gör ont idag!!!