kvällen. Jag kom hem till en tom lägenhet (vilket den alltid är eftersom A är way to liten för att vara hemma före mig, men problemet var att jag inte hade honom med hem heller.
Idag var det hans pappa som hämtade honom på dagis. Vilken lycka för honom! Som han har längtat!!
Jag grät en skvätt när jag kom hem. Kom sen på mig själv med att tänka att ingenting förändras för att jag är så ledsen. Jag kan istället göra det bästa av situationen som är, och ta hand om mig själv.
Sen hjälpte det lite att L ringde och bara ville prata lite också (även om det mest var jag som pratade). Det känns underbart att få höra hans röst och att få säga att jag älskar honom och saknar honom.
Jag har så otroligt mycket att vara tacksam för i mitt liv! Det gäller bara att påminna mig om det såna här dagar...
Lilla gumman.. vet precis hur du känner, de rann många tårar hos mig oxå när man satt i sin tomma, tysta lägenhet när min tre busar var hos sin pappa, där jag ju visste att de hade de bra, även om inte jag fanns där.. man måste tillåta sig att vara ledsen ibland.. de är faktiskt ganska skönt ibland oxå :).. ta hand om dig .. stoooor kram.. Du vet att jag finns här och de är bara att komma över när du känner dig sådär ensammast i världen även om du vet att du inte är det ;)
SvaraRaderaOch jag kan inte ens föreställa mig det du nu går igenom. Men jag tänker på dig och *kramar om*
SvaraRadera