En man som jag tycker om väldigt mycket, men jag lyckas inte alltid visa det.
En man som jag har gjort den bästa resan i mitt liv med, fast jag lyckas inte alltid visa mig tacksam.
En man som är pappa till mitt barn, och jag vet att han gör så gott han kan, men jag lyckas inte alltid säga det.
En man som jag har trott har varit mitt problem, tills jag upptäckte att jag själv var mitt problem. Ändå vill jag skylla saker på honom.
En man som jag känner en stor ömhet inför, men som jag har svårt att krama.
En splittrad familj som jag fortfarande sörjer, fast jag vet att det är bäst så här.
Jag har kommit över det värsta, men jag känner fortfarande sorg över hur det blev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar