Jag är inte alltid lycklig. Jag tycker att människor är idioter ibland, jag gapar och skriker. Jag gråter och självömkar. Jag äter alldeles för mycket godis när jag mår dåligt.
Men jag tror inte att jag kommer att hitta min lycka i mer kläder, finare hus, fler vänner eller mycket att göra. Jag kommer att hitta min lycka när jag lär känna mig själv, PRECIS som jag är. Varken mer eller mindre. När jag lär känna den lilla Annie som finns där inne, under all framåtanda, allt utåtriktande, all kaxighet och "styrka".
By the way, jag läser en jättebra bok just nu, vet inte om jag har skrivit om den tidigare. "Ju mer du gör, ju mindre får du gjort" heter den i alla fall. Den får mig att tänka efter hur jag lever mitt liv. Märks det? =)
Jag tycker att det låter som att du är helt normal- och har börjat fundera i rätt banor också! Heja Heja
SvaraRaderaJag tror att det kan ta tid att ändra sitt liv- men om man vill så..
Kram