Roller

Var på lite tjejmys igår kväll. Vi kom in på att prata om roller, hur vi uppfattades i skolan och så.

Vi var tre tjejer som hade diskussionen, varav två av oss alltid har varit pratiga och tagit plats. Den tredje har jag lärt känna ordentligt i vuxen ålder och hon är mer tystlåten.
Det som förvånade mig, var att min barndomsvän sa att hon uppfattat mig som en av tre tjejer som "styrde" resten av tjejerna i klassen. Så såg aldrig jag det. Snacka om att jag åkte bananskal i såna fall. Jag har aldrig känt mig speciellt tuff eller kaxig.

Jag erkände detta, att jag nog har verkat tuff och framåt för att jag har varit osäker och behövt bekräftelse. För det kan jag se nu, att det var så det var. Jag såg det inte då.
Hon tog väldigt illa vid sig av det jag sa, men jag sa ju inte att det är så för alla, bara att det varit så för mig.

Jag tror att många i min omgivning ser mig som en "stark" och "framåt" tjej med "skinn på näsan". Tänk att jag har lyckats lura så många. Och lurat mig själv!

Idag är styrka för mig, att våga visa mig sårbar. Att erkänna att jag mår dåligt, att be om hjälp om jag behöver och att stå för det jag tycker. Jag vet inte allt, jag kan inte allt och jag är inte så "stark" som många tror!

Men jag är jag och jag gör mitt bästa=)!