torsdag 16 februari 2012

Ensam

Ingen liten som kommer intassandes för att krypa ner under mammans varma täcke. Inget leende som möter mig när jag slår upp ögonen på morgonen. Ingen att äta frukost med, eller middag heller för den delen! Ingen att busa med eller kramas och säga "Jag älskar dig min skrutt. Du är mammas finaste". För att få till svar "Jag älskar dig också och du är min finaste".

Vilken tur att han kommer hem redan på söndag igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar