En mammas värsta mardröm

A somnade vid sjutiden igår, trots all sömn på dagen. Jag vaknade till vid sjutiden i morse och undrade varför han inte vaknat. Till saken hör att vi alltid tittar till honom innan vi går och lägger oss, men av någon anledning blev inte det gjort igår. Jag låg där i sängen imorse och trodde att det värsta hade hänt, att han hade kvävts av sina egna spyor eller nåt sånt. Jag låg säkert kvar i en kvart, för jag vågade inte gå upp och lyssna om han andades... Till slut gick jag på toa och på väg tillbaka stack jag in ett öra i hans rum. Gissa om hjärtat hoppade ner från halsgropen på en gång när jag hörde hans trygga andetag där inifrån=).

Jag gick med lätta steg och la mig igen, och vaknade halv nio när han vaknade. Min lilla prins!