Livet

Barnet
Mamman
Hämtning
Lämning
Roligt jobb
Bra vänner
Glad i hjärtat
Otålig
Trött
Tjatig
Fnittrig
Generad
Stor kille
Kan själv
Klok
Lillgammal
Underbar

Livet
Kärleken
Nuet

Jaha

Det här var ju kul!

I en halvtimme eller nåt... :-S

Skillnad

För några månader sen, var det någon som skrek på hjälp utanför där jag bor. Jag låg kallsvettig blickstilla i min säng och svettades. Kunde knappt somna om.

I söndags frågade grannen om jag hört livet utanför i helgen.

Då sov jag som en liten bebis.

Snacka om att jag är lugn inombords.

Ta det lugnt...

Försöker att vara i känslan som jag känner just nu.

Det är ganska lugnt och skönt omkring mig, jag och A har hittat vår vardag, vi umgås med vänner och vi myser tillsammans.

Igår låg det en snygging i min soffa, det känns bra i magen, stannar i den känslan utan att tänka vidare. Rom byggdes inte på en dag...

Positivt

Fick ett telefonsamtal ikväll. Det känns galet att jag blev glad för det som sades, men det blev jag.

Det innebär att vi får fira jul i lugn och ro. Och det innebär också att det finns ett litet litet hopp. Inte för stort, men ett litet frö i alla fall.

Jag håller alla tummar jag kan för att det här ska bli bra nu!!!

Glädje men också lite sorg

Att få vara helt delaktig i min sons liv, trots att jag inte lever med pappan, är något som ibland känns självklart. Men såna här dagar, när något speciellt händer, så är jag så otroligt tacksam för att jag får vara med! Det är inte självklart.

Samtidigt gör det ont, att jag är den enda föräldern som är delaktig. För min son blir det mer och mer självklart och för mig också, tyvärr...

Jag har tänkt mycket på hans pappa idag. Jag undrar hur han mår, hur det känns att vara där han är, och veta att ett av hans underverk fyller stora killen. Där han är just nu kan han inte döva känslorna med nåt. Så om det gör ont i mig, så är det säkert ingenting jämfört med hur ont det gör i honom...

Det som gör mig lugn är trots allt att min lilla goding, min stora fyraåring, inte verkar ha saknat honom just idag.

Grattis min finaste mest underbara på din dag. Äntligen är du fyra! Jag älskar dig ända till Star Wars och tillbaka!

Fyra år..... Fyra år!!??

Helt galet!
Fint kalas blev det och en slagen hjälte somnade i bilen på väg hem.

Tack alla ni som kom och tack världens bästa mormor och morfar för att ni finns och är ni.

Vem har sagt

att man inte kan mysa trots att det är tisdag och fiskpinnar står på menyn?

Till nån som inte läser

Jag tänker mycket på dig.
Inte hela tiden, för jag försöker koppla bort dig.
Men du finns ju där, och vi är knutna till varandra för resten av livet.
Jag blir påverkad men inte på samma sätt som förut.

Ibland gråter jag, för det är så tragiskt, hur ett liv kan raseras, när fel saker kommer in i kroppen.
Bakom allt det här, bakom all skit så vet jag att du finns kvar. Ju längre tiden går, desto mer försvinner den bilden av dig, men jag vet att du finns där.

När ska du ge upp och kapitulera? Kanske aldrig... Kanske om lång tid... Kanske imorgon...

Du missar så mycket! Vår son växer och hittar på nya bus hela tiden, och det missar du. Det kommer att bli ett tungt uppvaknande den dagen du vaknar upp...

Jag saknar dig, saknar att prata med en annan människa som känner precis likadant för denna underbara lilla varelse, som jag gör. Jag saknar dig som vän och jag saknar att bli frisk bredvid dig. Det var ju meningen att vi skulle bli friska tillsammans! Även om vi inte kunde leva ihop, så såg jag fram emot att få växa bredvid dig.

Jag kan inte hjälpa dig, men jag kan känna saknad och sorg. Du är en person som alltid kommer att ha en stor plats i mitt hjärta, du har ju gett mig det allra finaste.

Bli färdig snart, världen finns här ute och dina barn är bara små en gång...

Första advent

Och första barnkalaset för A.

Vilken dag!

Energi

Går åt. Just nu.
På tisdag ska jag på muntlig förberedelse som det så fint heter. Vad jag egentligen ska göra, är kämpa för det självklara. Trygghet för mitt barn.

Jag hoppas att dom ser det jag ser...

Ibland

undrar jag hur mycket jag ska orka...
När tar det slut liksom? Kanske aldrig, eller snart eller om massor med år...

Samtidigt går livet vidare, A blir större, vi blir tajtare, jag får följa hans utveckling VARJE dag!!!

Vissa dagar känns det så här.
Men det känns aldrig omöjligt.

Jag är fett stolt över att jag grejar det, trots att jag ibland känner mig liten som en myra och bara vill gråta...

Vi har haft en jättemysig dag och kväll, jag och min bästa. Ända tills han skulle sova. Jag hade noll tålamod, och han hade noll lust att sova.. Jag vet ju varför vi krånglar idag, båda två. Vi är ledsna, inte på varandra, men det är där det kommer ut...

Människor

Alltså, jag får vara med om så mycket konstigt!

Jag har en vilja att alltid tro det bästa om människor, tills motsatsen bevisats. Eftersom jag vet det, ringde jag två vänner innan jag träffade en människa som jag egentligen inte känner, igår.

Jag tyckte nog att dom var lite väl dömande, men en av dom sa;
-"Ha kvar din syn, att alla människor vill väl, men sen har du mina ord lite i bakhuvudet, så du inte gör nåt tokigt."

Tack för det! Det behövdes...
Tyvärr.

"Jag kan vara din bebis och din stora kille mamma".

Det är bäst för dig!
Var tar åren vägen..?

Du varg, du varg

kom inte hit!

Ungen min får du aldrig...

Att hinna ifatt...

Hemma från jobbet idag. Barnet på dagis. Ligger i soffan och försöker vila. Känner att stressen finns där lite i magen. Massor att plocka med här hemma. Men jag har bestämt mig. Idag är det lugn och vila som gäller. Jag behöver komma ifatt mig själv.

Nu Sjunde himlen på femman och en skål med jordnötsbågar!

Det här kunde driva mig till vansinne förut, när vi bodde tillsammans. L's tandborste lämnad på handfatet istället för i tandborstmuggen.

Nu ikväll när jag såg den blev jag varm och lät den ligga kvar...

Skatter, förmåner och kärlek

Tänk vad bra vi har det i Sverige! När man behöver hjälpen så finns den där, det gäller bara att be om den. Eller inte ens det förresten, en del organisationer inom kommunen ringer upp när dom tror att dom behövs. Jag ska aldrig mer klaga på att jag behöver betala skatt.

Träffade i fredags en man från en del av socialtjänsten. Jag var pirrig och nervös innan han kom, men han var störtskön! Tänk vilka engagerade människor det finns.

Känner mig tacksam emot
Eskilstuna kommun, med allt vad dom erbjuder som hjälp och stöd.
Grupper, dit jag får komma och vara jag, med allt vad det innebär.
Skatteverket, för att dom gör sitt jobb och lite till, för att hjälpa mig att förstå.
Försäkringskassan, som också gör sitt jobb, och gör det enkelt.
Mina föräldrar, som ställer upp, i vått och torrt. Det är trygghet för mig. Och kärlek.
Min syster, som trots några mils avstånd, gör sitt bästa för att finnas och förstå.
Alla underbara människor runtomkring mig, som hjälper mig med allt från barnvakt, till förtroliga samtal, sällskap framför tv'n, kläder till A, famnar att kramas i, mm mm...

Tacksamheten är oändlig och jag hoppas att jag en dag kan ge tillbaka!!

Drömmar

Vill bli förälskad. Vara sådär pirrigt kär. Kramas. Pussas. Sova sked.